Annika Björndotter (f 1972) växte upp i lappländska Arvidsjaur. Nu bor hon i byn Dala-Floda i Dalarna. I sina fotografier rör hon sig ofta varsamt och betraktande i vardagen på platser långt ifrån stadens puls. Människorna är statister i naturen där landskapet alltid bär ärr av mänsklig framfart. Blicken vänds lika ofta inåt mot ett undersökande av egna livsval som utåt med frågor om stadens komplexa relation till landsbygden. Den konstnärliga arbetsprocess är ett långsamt sökande, utforskande i ensamhet, i så väl naturen som bland människor.

Bilden av skogen och landsbygden är återkommande teman. Skogsbolagen säger att skogen aldrig vuxit så mycket som nu. Men stämmer vår kollektiva idé av hur skogen ser ut ihop med bilden av den modernt brukade skogen? På många platser, ofta långt ifrån staden, finns idag enorma ytor där skogen har förvaltats till marker utan träd. I serien Skogen vi ärvde undersöks hygget som en del av den moderna skogen och ställer frågor om vad hygget gör med bilden av oss själva.

I serien  Animal har skogens djur kommit in i studion. Porträtterade i klassisk ljussättning ställer fåglar och djurhuvuden frågor om vår relation till djur och mat, liv och död.